En tyst minut





När något så hemskt som detta händer så känns ord så otroligt fjuttigt. Vad säger man till en mamma, pappa eller ett syskon att er dotter, bror, son, syster kommer aldrig mer hem. Ni kommer aldrig mer att kunna krama om eller se henne/honom le något mer. Jag kan inte eller rättare sagt jag vill inte föreställa mej hur ont det måste göra för de anhöriga. Men mina tankar går ovabrutet till dem, så i morgon håller vi en tyst minut kl. 12.00 för att visa respekt för de som har mist sina liv samt för de anhöriga.
Man får ständigt påminna sig om att livet är skört så se till att krama dina nära en extra gång för vem vet om det är sista gången...

Carpe diem!

Många varma krama





Namn

Kom ihåg mig?

E-postadress (publiceras ej)

URL/Bloggadress

Kommentar


Kommentarer

Catrin säger:

Satt alldeles tyst och allt annat var tyst.Det är för stort för att ta in och jag lider med alla



P&K

[2011-07-25, 13:07:00]
Syrran!!! säger:

Att en människa kan göra något så brutalt, orsaka så mycket smärta, lidelse det är helt ofattbart att ta in.



Vi hade oxå en tyst minut den dagen kl 12.



Kram

[2011-08-14, 22:26:38]